Jag skaffade skägg i början av 90talet. Det passade mig direkt. Jag har testat helskägg och olika varianter men trivs bäst i skägg som täcker området runt munnen och slätrakad runt om. Senaste gången jag rakade av skägget var i höstas 2011 då någon tyckte jag hade exakt samma skägg som Percy Barnevik. Det var menat som en komplimang men jag blev förnärmad. Nu är dock skägget tillbaka. Jag trimmar skägget nån gång i månaden eller inför fester etc. Rakar mig runt om varje dag med hyvel. Jag känner mig mycket trygg med skägg. Det är skönt att pilla sig i och känna på. Jag är uppväxt med en pappa med skägg. Vi är väldigt lika utseendemässigt så det känns lite som om jag för en tradition vidare.
2012/01/07 den 12:44
Hej Emrik!
Jag hamnade här idag av en slump och tänk att du just idag nämnde din pappa. Han var vår familjedoktor i många, många år och jag minns honom med värme. Jag glömmer aldrig den stora porslinshunden han hade på sitt stora fina skrivbord.
Jag ser ju också att ni två är så lika varandra och det har nog inte bara med skägget att göra.
Jag har faktiskt bloggat om din pappa; http://camillosblogg.blogspot.com/2011/04/varldens-basta-doktor-och-barnskotare.html
Ha det så gott!