Mrock's World

Kyrkan, Jag är i kyrkan, skriker Daphne, ta ut mig härifrån!!

Det är alltid lite vanskligt att plocka in sitt barn i guds hus. Ok, det är mäktiga lokaler som ekar mycket och som barn verkligen gillar, eller hatar, beroende på aktivitet. Själva religionen kan man nästan lämna därhän, men jag vill egentligen inte tvinga på mitt barn någonting mot dess vilja, förutom det där att äta, sova, basic saker som man helt enkelt måste göra för att överleva. Själv har jag en tveksam tro på en högre makt, men det är ett stort steg från att gått som total ateist en bit in på nittiotalet.

Nu är vi här för babyrytmik, en aktivitet som fått lite genomslag i media tack vare Knausgårds bok Min kamp del 2, där han beskriver en ångestfylld episod med sin dotter på en rytmiklektion. Jag kände faktiskt lite likadant första gången jag var där. Inget av barnen verkade intresserade av sångerna eller att medverka( Men jag blev inte tänd på sångledaren, som Knausgårds figur blev). Det var mest föräldrarna som satt i ringen och jollrade med. Men fem tillfällen senare så trivs jag där i ringen och barnen verkar nöjda. Man kan prata lite med andra pappor om dagisplats och sovtimmar. Vi fikar efteråt. Fem helt olika pappor från olika områden, en som jobbar för försvarsmakten, en arborist, mm, och så jag då, som några kände igen. Det är ofta så på lekplatser och ställen där jag kommer med barnet, antingen så ser jag bekant ut för andra, eller så är det gamla fans eller så vet de helt enkelt vem jag är. Lite jobbigt om Daphne inte har sin bästa dag och orutinerad farsa på stan svettar ner sin tröja. Det är lite kristen feeling på sångerna, även om lekledaren Veronika aktar sig för att köra rent Jesusaktiga låtar. Men det är ju catchy tunes. Jag minns själv söndagsskolan, gudstjänster, miniorer, godnattbön. Det blev för mycket till slut. Tror att det var moralismen kring kristendomen som jag inte pallade med. Det där att man alltid ska bete sig på nåt speciellt sätt. Inte vara förmer, eller sticka ut. Rädsla för skammen inför andra i samhället, grannar etc.. vad ska folk tycka? Så var det i min släkt i alla fall. RÄDSLAN.

Jag fortsätter gå till kyrkan med min bäbbe. Hon får bestämma själv senare, men lite musik och sång är bara bra..tycker jag..

Det här inlägget gjordes 2011/11/28 den 22:58 och är arkiverad under baby talk, pappaliv, Uncategorized.